Yrkesutbildningen har starka grunder
Riksdagsledamot Pihla Keto-Huovinen (Saml.) påminner om att yrkesutbildningen under denna regeringsperiod har stärkts bland annat genom reform av finansieringsmodellen och genom att möjliggöra beställningsutbildningar. Genomförandet av förändringarna, kräver ännu lugn och ro. I en föränderlig värld behöver också yrkesutbildningen kontinuerlig utveckling.
Yrkesutbildningens betydelse har ökat
Vilken betydelse har yrkesutbildningen i det finländska samhället? Varför och till vad behövs den enligt dig fortfarande?
Yrkesutbildningen fungerar som stöd och förstärkare för vitaliteten, men också som en viktig del av bildnings- och fostransuppgiften. Den har en central roll som fortsättningsutbildningsväg för dem som avslutat grundutbildningen, men också i utvecklingen av arbetsför ålders befolknings kompetens, integration av personer med invandrarbakgrund samt som verktyg för kommunernas sysselsättnings- och näringspolitik.
Yrkesutbildningen har alltså en central betydelse i det finländska samhället. Den svarar på arbetsmarknadens behov och stödjer sysselsättning inom olika branscher. Yrkesutbildningen behövs fortfarande, eftersom arbetslivets krav förändras kontinuerligt och nya yrken uppstår, så genom utbildning kan man säkerställa att våra företag får kvalificerade arbetstagare.
Hur kunde man enligt dig lyfta fram yrkesutbildningens betydelse och genomslagskraft?
Yrkesutbildningens betydelse har i år ökat betydligt, när arbetskraftstjänsterna har överförts till kommunerna och i början av 2026 inleds ett experiment med verksamhetsstyrning. Formerna för samarbete med arbetslivet och tjänsterna som erbjuds arbetslivet har diversifierats under de senaste åren, men de bör utvecklas ännu bättre för att svara på arbetslivets behov.
Dessutom kunde man öka uppskattningen för yrkesutbildningen genom att informera om dess mångsidiga karriärmöjligheter och konkret visa dess inverkan på arbetsmarknaden. Betoningen på digitala färdigheter och entreprenörskompetens samt kontinuerlig utveckling av utbildningen i enlighet med föränderliga teknologier skulle också stärka dess genomslagskraft.
Mästare höjer yrkesutbildningens profil
Vad behöver yrkesutbildningen enligt dig annars – eller behöver den inget mer?
Utbildningen behöver naturligtvis kontinuerlig utveckling i en föränderlig värld, men grunden är stark.
Arbetslivsorientering och individuella studievägar har stärkts i yrkesutbildningen. Från yrkesutbildningen utexamineras skickliga experter till arbetslivet, men kompetensskillnaderna, särskilt bland unga, är delvis stora. Det behövs ännu mer målinriktad studentcentrerad planering av lärande och karriärplanering samt tätare samarbete mellan grundutbildningen och yrkesutbildningen, särskilt när studenten har svårigheter med lärandet.
Yrkesutbildningen har under denna regeringsperiod utvecklats bland annat genom reform av finansieringsmodellen, förstärkning av stödet för studenternas lärande, möjliggörande av beställningsutbildningar samt genom att genomföra ett åttaårigt experiment med verksamhetsstyrning. Målet med reformerna är att förbättra utbildningens kvalitet och genomslagskraft samt öka studenternas välmående. Säkert behövs nu också lugn och ro för att genomföra förändringarna.
Vilken betydelse har Finlands mästerskap i yrkesskicklighet, Mästare? Varför behövs det?
Mästare-tävlingarna har stor betydelse för yrkesutbildningens synlighet men framför allt för att öka uppskattningen av yrkeskompetens och utbildning. Tävlingarna motiverar studenterna att utveckla sin kompetens till toppnivå, erbjuder möjlighet att mäta sin egen kompetens mot andra nationellt bästa och lyfta fram yrkeskompetens inom olika branscher. Dessutom stödjer Mästare arbetslivskontakter och yrkesmässigt nätverkande samt hjälper till att höja yrkesutbildningens profil i samhället.
I EuroSkills2025-tävlingarna presterade många länder, som Frankrike, Tyskland och Danmark, utmärkt. Hur står sig finländsk yrkeskompetens internationellt? Vad kunde vi lära oss av andra länder?
Finländsk yrkeskompetens är på internationell nivå god, och på många områden tävlar finländare framgångsrikt i EuroSkills- och WorldSkills-tävlingar. Ändå lönar det sig att uppmärksamma styrkorna hos länder som Frankrike, Tyskland och Danmark. Från dessa länder kan vi lära oss exempelvis ännu effektivare metoder för praktiskt lärande och coaching, tätare samarbete med arbetslivet samt utnyttjande av tävlingar och nätverkande för kompetensutveckling.
Mästare2026 presenterar under hösten medlemmarna i den regionala styrgruppen för Finlands mästerskap i yrkesskicklighet, det vill säga de så kallade Mästare2026-ambassadörerna.
