En stark yrkesutbildning stärker den regionala dragningskraften
Mäntsälän bildningsdirektör Timo Ahvo anser att det är viktigt att förstå att den studerande genom utbildningen får de färdigheter som behövs för att vid behov och när motivationen finns kunna gå vidare i sina studier och utveckla sin kompetens. Mästare-ambassadören lyfter också fram flexibla strukturer som stödjer de studerandes välmående och som, när de riktas rätt, stärker individens möjligheter att lyckas i utbildningen.
Ansvar och skyldighet i kommunernas händer
Vilken betydelse har yrkesutbildningen i det finländska samhället? Varför behövs den fortfarande enligt din mening?
Yrkesutbildningen bygger grunden för samhället genom att säkerställa att företag, organisationer och den offentliga sektorn får kunnig arbetskraft. Starka anordnare av yrkesutbildning är också en viktig del av att trygga den regionala livskraften och det praktiska kunnandet, eftersom de fungerar som en dragningskraft både för arbetskraft och för dem som väljer bostadsort.
Ur kommunens perspektiv har yrkesutbildningen många andra roller utöver dem jag nämnt ovan. Yrkesutbildningen ansvarar i sin del för andra stadiets läroplikt, vilket är en av de viktigaste grunduppgifterna för kommunerna sett till yrkesutbildningen. Kommunerna har det yttersta ansvaret för att läroplikten förverkligas och därför också skyldigheten att stödja yrkesutbildningen i att lyckas med sin uppgift.
De sysselsättningstjänster som vid ingången av år 2025 överfördes till kommuner och sysselsättningsområden betonar yrkesutbildningens betydelse i framtiden. Frågan är hur anordnarna av yrkesutbildning, företagen och kommunerna tillsammans tryggar de grundläggande förutsättningarna för livskraft genom att var och en och tillsammans identifiera utmaningar i förändringens mitt och agera för att möta dem.
Hur kunde man enligt din mening stärka yrkesutbildningens betydelse och genomslagskraft?
För att utveckla yrkesutbildningens lagstiftning och verksamhet inleder Undervisnings- och kulturministeriet ett styrningsförsök för yrkesutbildningen åren 2026–2033. Genom att starta försöket stöds en helhetsmässig utveckling av yrkesutbildningen. Jag hoppas att målsättningarna med försöket förbättrar utbildningens kvalitet och genomslagskraft.
Målet är att stärka samarbetet mellan yrkesutbildningen och näringslivet, så att utbildningen bättre motsvarar arbetslivets behov. Under försöket bör man följa upp de faktorer som tryggar utbildningens framgång. Sådana faktorer är bland annat att säkerställa de studerandes genomströmning, utvecklingen av yrkesskicklighet samt tryggandet av förutsättningarna för kontinuerligt lärande. Dessa saker bör förverkligas oberoende av om de studerande studerar i en yrkesläroanstalt eller inom läroavtalsutbildning.
Det är viktigt att förstärka det studiepolitiska tänkandet. Tydliga vägar och en klar bild av möjligheterna framåt bör byggas för alla studerande i yrkesutbildningen under deras studietid. Inriktningen mot fortsatta studier behöver inte – och är i vissa fall inte heller önskvärt att – ske direkt efter avslutade studier. Det viktiga är att förstå att den studerande genom utbildningen får de färdigheter som behövs för att vid behov och när motivationen finns kunna fortsätta sina studier och utveckla sin kompetens.
En öppen dörr till resten av världen
Behöver yrkesutbildningen något mer än den gör idag, och i så fall vad? Eller är allt enligt din mening i nuläget som det ska vara?
Det blir lättare att ordna utbildning när styrningen av utbildningssystemet baserar sig på tydligt definierade mål och förutsägbara förändringar. Yrkesutbildningen måste kunna svara mot de förändringar som framtidens arbetsliv och arbete kräver. Vi vet att anordnarna av yrkesutbildning i huvudsak klarar av detta. Det som i nuläget utmanar all utbildningsverksamhet, och som också märks inom yrkesutbildningen, är att allt fler studerande har växande utmaningar i sin livshantering och i sitt lärande – och att dessa utmaningar ofta hopar sig.
För att lyckas med yrkesutbildningens grunduppgift krävs att sättet att ordna utbildning kan göras mer flexibelt och att även finansieringsmodellerna stödjer detta. I grunden handlar det om att vi med stöd i evidens kan konstatera att flexibla strukturer och verksamhetsmodeller som stödjer lärande och de studerandes välmående, när de riktas rätt, förbättrar både individens och organisationens möjligheter att lyckas.
Man måste också konstatera att ett lyckat genomförande av yrkesutbildningens grunduppdrag kräver stöd genom att förbättra kontakten till den grundläggande utbildningen och genom fungerande elevvårds- och andra stödtjänster för de studerande.
Vilken betydelse har Finlands mästerskap i yrkesutbildning, Mästare? Varför behövs tävlingen?
Mästare-tävlingen skapar ett konkret mål att sträva mot. Tävlingen öppnar också dörren från Finland ut i världen och en kontakt till andra yrkesproffs, eftersom den ger möjlighet att fortsätta tävla på internationella arenor. Denna kontakt är viktig både för att öka de studerandes och personalens motivation och för att utveckla den egna verksamheten.
Tävlingen ger möjlighet till naturligt lärande när unga som genomför sina studier visar sitt kunnande i de uppgifter och arbeten som de kommer att utföra efter sina studier. Samtidigt lär man sig viktiga färdigheter inom planering, tidsplanering, samarbete och möter en stor mängd andra yrkesproffs som arbetar med verkliga arbetsuppgifter. Mästare-tävlingen fungerar alltså som ett positivt skyltfönster utåt för yrkesutbildningen.
Mästare2026 presenterar under hösten medlemmarna i den regionala styrgruppen för FM-evenemanget i yrkesutbildning – de så kallade Mästare2026-ambassadörerna.
